Mittuniversitetet
Inst.f.humaniora
Att/ StigWellinder
871 88 Härnösand

  

ANALYSRAPPORT

Botaniska analyser av jordprover från Grannäs, Alfta socken, Hälsingland (Rapport #2)

I samband med en arkeologisk undersökning av en finnbosättning, med förmodad ålder från tidigt 1600-tal, har ett jordprov analyserats i syfte att få information kring miljö, odling och övrigt växtutnyttjande. Vidare har två träkolsprov blivit vedartsbestämda. Detta är en andra analys av material från Grannäs. I en tidigare rapport beskrivs hur värmepåverkade pollenkorn, bl a rågpollen, indikerade tidigare rågodling invid en svedjad yta.

Metoder

Makrofossilanalys

Provet volymbestämdes genom att den lufttorkade jorden hälldes i en graderad bägare och en känd volym vatten tillsattes. 9 dl. volymbestämd jord preparerades med en kombination av slamnings- och flotationsteknik. Ingen särskild flotationsapparatur utnyttjades. Sikt med 0,25 mm:s maskvidd användes. Proverna lufttorkades efter preparering och studerades under mikroskop i 6,7-40 gångers förstoring. Provet innehöll rikliga mängder färska rottrådar samt enstaka färska frön, daggmaskkokkonger och insekter. Dessa betraktades som recenta och noterades inte som fynd. Samtliga växtrester som redovisas är förkolnade.

Pollenanalys

5 cm³ jord togs ut för preparering som följde gängse metoder (upprepade moment av silning, dekantering, acetolys samt behandling med fluorvätesyra).

De preparerade jordproverna och fynd förvaras på Institutionen för Naturgeografi och Kvartärgeologi, men kan med kort varsel tillsändas uppdragsgivaren om så önskas.

Resultat och diskussion

Jordprovet utgjorde en brungrå, humös, siltig sand och var taget i en grop. Provets benämning var L4:C. De makroskopiska, fynden i jordprovet var:

Råg (Secale cereale)                                        2

Bergsyra (Rumex acetosella)                           12

Svingel, trol. fårsvingel (Festuca ovina)               4

Ängssyra (Rumex acetosa)                               3

Målla (Chenopodium sp.)                                  1

Starr (Carex sp.)                                              1

Toppdån/pipdån (Galeopsis bifida/G. tetrahit)     1

Enstaka granbarr

Ett benfragment, cirka 2x5 mm.

En liten ”rulle” björknäver, cirka 15 mm i diam. och 40 mm lång.

Fynd av rågkärnor visar på odlingen och målla samt topp- eller pipdån är sannolika åkerogräs. Men berg- och ängssyra och fårsvingel pekar dessutom ut ängsmark. Att ängsväxter förekommer som förkolnade frön vid bosättningen, samtidigt som förkolnade rester av gödsel saknas i provet, tyder på att ängshö har hämtats in till gården.

Pollenprovet identifierade trots idogt mikroskoperande endast ett fåtal pollenkorn. Prepareringen var rigorös och 3 objektsglas genomsöktes, vilket övertygar mig om att polleninnehållet i jorden verkligen var mycket lågt. Svampsporer var något rikligare. Sammantaget hittades 21 pollenkorn varav 12 var av björk, 5 gran, 3 tall och 1 av gräs. Pollenkornen var välbevarade, vilket även var fallet med sporerna. Jag är benägen att tro att samtliga pollen och sporer är mer eller mindre recenta. 

Närvaron av mikroskopiska växtrester bör snarast sättas samman med den rikliga förekomsten av rötter, rotttrådar och daggmaskar vilka har medgivit en kontinuerlig transport av partiklar ned i jorden. Om nedbrytningen av pollen och sporer varit någorlunda snabb i gropfyllningen, vilket är sannolikt, är koncentrationen av pollen vid varje enskilt tillfälle låg.

De två kolproverna (Benämnda KL 4:5 och KL 4:5 b) innehöll båda förkolnade fragment av tallved, inga andra vedarter var representerade. Veden hade mycket smala årsringar, vilket innebär långsam tillväxt som i sin tur visar på täta bestånd. Ringarnas kurvatur tyder på stammar med 25-40 centimeters diameter.

2006-09-11

Mats Regnell

08-16 48 09/0705-434586 — mats.regnell@geo.su.se